En 50+-are som alltid trivts med pennan i handen. Kommentera gärna även om du bara tittar in "i misstag" så blir jag glad!

torsdag 10 mars 2016

Vad har du i kappsäcken?...

... frågade nån bakom min rygg när jag stod och grubblade över vilken glass jag skulle välja.

Vilken kappsäck? frågade jag tillbaka, alltför upptagen med att läsa innehållsförteckningarna på de olika glassportionerna. Det var rätt viktigt att inte välja fel när man skulle ha en riktigt god och läskande glass. Inte för söt, inte för blandad, inte för... va, kappsäck?

Jag hade kommit med bussen från stan ut till en badstrand där det fanns både café och glasskiosk. Jag skulle inte simma, inte sola heller. Jag skulle bara vara.

Så vad hade jag i kappsäcken? Och hur mycket ville jag avslöja för en främling?

Tja, lite av varje som passar en semesterdag, svarade jag halvt avvisande och koncentrerade mig fortsättningsvis på glassarna.

Eftersom det inte kom nån mer fråga, eller kommentar, sneglade jag försiktigt åt sidan för att kolla vem det var som plötsligt varit så nyfiken. Det var ingen där. Jag stod ensam vid glasskiosken. Även om jag tittade runtomkring mig helt öppet och noggrant så kunde jag inte se nån människa som skulle ha kunnat stå bakom mig för ett par sekunder sedan.

Lite generat tittade jag på kioskbiträdet, men hon var upptagen med att inventera glasserna så hon kunde inte hjälpa mig. Kanske lika bra det. Nu visste jag vilken portion jag ville ha. Kan jag få min glassportion nu, jag har bestämt mig, frågade jag lite onödigt högt. Javisst, kom ett rappt svar nerifrån kyldisken, jag ska bara tvätta händerna.

Glassportionen blev överdådig, men som tur var hade de stora skålar så jag behövde inte vara rädd att något skulle hamna i sanden. Med kappsäcken i en hand, vilken tur att den var så lätt! och glassen i den andra stegade jag försiktigt mot det hörn av stranden som jag siktat in mig på redan när jag steg av bussen. Det var lite i skymundan, lite halvskuggigt under ett par små träd, eller var det kanske bara buskar, och därifrån hade jag perfekt utsikt över vattnet. Det var mest små klippor runtom. Inga klippor som lockade solbadare. Inga sandiga platser tillräckligt stora för en badhandduk ens av minsta sort. Och här och där lite småirriterande ris och växtlighet. Perfekt för att få vara ifred!

Jag satte ner min fina kappsäck, den var gammal och rejäl, hade säkert varit med om en del, köpt på loppis, men i fint skick. Det som gjorde den så bra för såna här utflykter var att den hade olika fack, så det var lättare att ha ordning på. Sen koncentrerade jag mig på att njuta fullt ut av glassen.

Måste jag vänta länge än innan jag får veta vad du har i kappsäcken?

Där bakom mig stod en liten dam med korg i handen, en kaffetermos stack upp och ändan av ett kexpaket. Hon såg halvt rädd ut, nästan som om hon väntade jag skulle smälla till henne. Och jag var ju nog på gränsen till arg, hur täcks hon? Det måste ha synts väldigt tydligt på mig...

Jag stängde kappsäcken, koncentrerat för att inte visa hur irriterad och förbryllad jag var. Jag låste den noggrant, putsade bort lite sand som fastnat i ett hörn, ställde den på andra sidan om mig, bort från den nyfikna inkräktaren.

Sammanbitet sade jag, mer än frågade fast det var en fråga, är det här din plats, hade du tänkt sitta här, kanske vi ryms båda, det är ju faktiskt lite skönt att sitta lite i skuggan, och så är det så bra utsikt här också. Jag knep ihop munnen. Vad löjlig jag är som babblar på så där! Jag vill vara ifred, ju...

När jag sneglade på damen eftersom hon inte svarade genast såg jag att hon hade satt en hand på termosen och fingrade på skruvlocket. Det var väl du som hittade stället först, sa hon försiktigt,  men jag skulle gärna sitta här om jag får, vi behöver inte alls prata, och du kan få en kopp kaffe om du vill ha, nån mjölk har jag inte, men... men jag undrar bara vad du har i kappsäcken?

Jag tog en stor sked av den ljuvliga glassen och njöt länge av den härliga smakkombinationen. Sen tittade jag damen i ögonen och sa, det som finns i kappsäcken är allt man kan behöva för en värdefull semesterdag på stranden. Just idag finns där visst en kopp kaffe och ett kex.

Damen tittade på mig en lång stund, sneglade på kappsäcken, och sa sen med eftertryck:
Det låter fint...